Gamla Valborg är här igen...

Du gamla du fria, Valborg. Knappast. Hon är tvungen att infinna sig sista April varesig hon vill eller inte. Oavsett väder skall hon finnas hos oss och hälsa våren välkommen. Vissa år går det lättare, när temperaturen faktiskt är behaglig. Då känns det liksom mera naturligt att hälsa våren. Andra gånger känns det långt mera avlägset. Som när snön inte hunnit smälta och man blir blöt och kall om fötterna när man står i slasket framför den obligatoriska majbrasan. Inte ens njutbart! Nja, värmen från elden då i så fall. Om man står lagom nära. Det typiska är att man fryser så mycket att man står för nära och blir snudd på både kokt och svedd, medan ryggen är iskall av kyliga valborgsvindar. Så då står man där och snurrar. Vrider sig runt, runt och gnuggar händerna i fingervantarna för att hålla en någorlunda jämn temperatur runt om, liksom. Fast det klart. Valborg är ju Valborg. Då är man ju av med skiten sen. Alltså April menar jag. Som man ändå inte kan lita på vad gäller väder och temperaturer. Nu kommer Maj! Härliga Maj med en försmak av sommaren och ljuvligare tider. Kära Maj välkommen! ;-)