Napoleon den store och mera målning...

Detta är Napoleon, alias Nappe. En fyraårig herre som vet hur man njuter av livet och inte förtar sig i onödan. Här ligger han i en korg på trappan och njuter, och denna korg är inte liten kan jag säga... Han är en riktigt stor och rejäl tjockis, herr Nappe. Min dotter brukar fråga om jag har givit honom anabola. Han gillar inte att klättra i träd nåt vidare. Han kan snubbla på trappsteg när han har för bråttom och jag har sett honom ramla ned från en trädstam när han skulle jaga sin brorsa. Han gillar inte att bli upplyft. Det är OK så länge minst baktassarna har markkontakt. Då får man gosa hur mycket som helst. Jag börjar undra om han har dåligt balanssinne? Kan katter få svindel? Ja i det här faller kan man ju faktiskt undra. Men oj vad mysig han är, våran Nappe. Man kan ju nästan gosa ihjäl honom ibland! Han är alltid med mig i trädgården och håller mig sällskap när jag fixar och donar. Tror faktiskt att jag skall införa "Nappe-filosofin" i mitt liv också. Åh vad lugnt och bekymmersfritt allt skulle vara. Njuta, äta och sova precis när man har lust bara. Göra precis bara det man har lust med. Tänk dig!
Idag ska jag till stan och köpa mera färg. Den vita tog slut igår. Målade trappräckena ute och det räckte inte riktigt. Ska skjutsa mina gamla föräldrar så att dom kan skriva på sin deklaration hos revisorn så då passar jag på att handla diverse nödvändigheter samtidigt, som exempelvis färg och lacknafta. Och tänk att det är sol och varmt idag också! Jag blir såååå lycklig!