Durkslag och regnskurar i Helsinki...

Min mor och jag var i Helsingfors i onsdags. Vi fraktades dit på Silja Symfony med gågata, rysk cirkus och tax free. Ja hela turistpaketet alltså. Det var tisdag när vi åkte, så det var inte direkt trångt. Däremot kunde man tro att Tallink Silja evakuerade några äldreboenden som brunnit. Och så fanns ombord också ett par hundra japaner som reste i stim. Som alltid. Men det var faktiskt lungt och skönt. Precis så lugnt, avkopplande och i total avsaknad av hemmavardagen som jag ville ha det! Vi gick en sväng till dansrestaurangen och tittade. Tog en drink och sedan gick vi därifrån. Inte det minsta inspirerade att stanna faktiskt. Istället gick vi ett par extra vändor i butikerna på båten. Bra mycket roligare! På ditresan hade jag inhandlat två par nya sandaler, örhängen, nagellack och massor av godis. Bland annat den klassiska stora Tobleronen som jag bara måste ha med mig hem varje gång. Väl framme i Helsingfors så ösregnade det! Men är det inte helt otroligt? I minst två dagar innan hade det varit uppåt +30 grader och nästan vindstilla. Vi lyckades däremot ta både åskan och regnet med oss från Sverige. Vi glömde dock bort att vi var ganska så blöta när vi kom in på Forum-gallerian och såg allt läckert. Det blev en hel del inhandlat. Bland annat ett vitt, emaljerat durkslag, som jag bestämt redan innan att jag skulle inhandla. Fast det köpte jag på Sokos. Men hallå! Ett durkslag, tänker du nu? Jamen jag ville ju ha ett sånt, så varför inte skölja pasta och drömma sig iväg till Helsinki samtidigt? Det är en härlig stad! Och finsk design är ju helt outstanding! Halvfinsk som jag är så kanske jag gillar det extra mycket bara därför. Det flyter väl i venerna liksom. Det där finska. Jag har inte tänkt så mycket på att jag är 50% finsk förut när jag var yngre. Men det kommer liksom mer och mer, att jag intresserar mig för mina rötter. Det är mamma som är finsk, från Karelen, och pappa som är svensk. Extra kul är det att gå in på Marimekko, eftersom det är en släkting till mig som grundade företaget från början. Nej, det har liksom blivit mer och mer ”mitt” land, Finland, och jag kommer att åka dit igen... och igen... och igen. Jag trivs där, helt enkelt. Det bara är så. Och här kommer mytdödaren: Ingen i min finska släkt har kniv i stövelskaftet, dom har inte ens stövlar annat än i potatislandet då möjligen, och dom super inte, och är inte heller melankoliska. Det är ett coolt och relaxat och mysigt gäng med skitskön humor, som man bara måste trivas med, helt enkelt. Nåja... nu skall jag gå och ta mig en smutt Jägermeister som jag köpte som förkylningsförebyggande medel, eftersom finnar tydligen brukar göra det. Har ingen förkylning på gång just idag, men det kanske beror på att jag tog mig en smutt igår också? Kippis, på dig! :-)